Vid närmare eftertanke har jag nog inte läst så många serier. Jag läste Wallander-serien medan jag gick gymnasiet i Ystad och bodde i omgivningarna. Den lokala anknytningen gjorde verkligen sitt till – en kompis till mig bodde granne med Wallander på Mariagatan och till och med det lilla samhället jag bodde i "sattes på kartan", för att nämna några exempel. Jag gillade böckerna skarpt då. Numera är jag dock inte mycket för kriminalare/deckare.
Skarpt gillande alltså, men svaret på dagens "utmanande fråga" måste ändå bli Sagan om Isfolket av Margit Sandemo. Serien handlar om ättlingarna till Tengel den onde av Isfolket och släktsagan har sin början i mitten av 1500-talet. Släkten stammar alltså från Tengel den onde och enligt legenden sålde han sin själ till Djävulen. Till följd drabbas ungefär en person i varje generation av det onda arvet, vilket oftast innebär speciella krafter, ett särpräglat utseende (vissa drabbade upplevs av omgivningen som monster medan andra anses enormt vackra) och ibland även ett ont sinnelag.
Jag vet att de tillhör kategorin skräplitteratur och jag skulle inte läsa dem igen, men de är en del av min barn- och tonårstid. Nu har de också blivit en del av mina systrars. De har plöjt dem en efter en, samma exemplar, så som jag gjorde när jag var 14. De vinröda ryggarna reser sig fortfarande i bokhyllan där hemma hos min familj och en bit av oss med dem. Dessa böcker är ju en del av den jag var då och de är också en del av var och en av mina systrar och trots vår stora åldersskillnad och olika uppväxt har vi en gemensam pusselbit i denna serie. Det känns fint på något vis.
Jag började köpa mig dem när jag var runt 20 och kom till bok 29, tror jag, innan studentkassan meddelade sitt om den saken. I många år sa jag att jag skulle läsa om dem när jag erhållit samtliga 47 delar. Jag vet att det inte kommer att bli så, för jag vet att det fina jag förknippar med böckerna då förlorar i värde.
Detta är i alla fall en stor del till varför serien har en alldeles speciell plats i mitt hjärta! Skräplitteratur till trots.
Johanna Ö på bokhora har också skrivit om Sagan om Isfolket, så läs gärna mer där!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar