senaste veckan − orakelmöte och jobb!

Utan tvekan var höjdpunkten vecka 43 samtalet med Björn Hellberg i lördags. Oraklet från Laholm signerade visst böcker på Bokia Lazer, så där satt han i egen hög person när jag knallade förbi på lunchrasten – helt oväntat! Jättekul att byta några ord med honom, stort På spåret-fan som jag är.

Den gångna veckan har annars i princip endast bestått av jobb, jobb och ännu mer jobb. Därav det ofrivilliga blogguppehållet. Jag ska bättra mig – lovar!

sugen på hamburgare?

"Vi är ett samhälle som lärt oss äta hamburgare. Och vi har också lärt oss läsa hamburgare."

Theodor Kallifatides, från programmet Beckman, Ohlson & Can den 3:e oktober, svarar på hur man ska tolka den enorma utgivningen av deckare i Sverige. Se gärna avsnittet, "Kan vem som helst skriva en deckare?" , i sin helhet – ett mycket intressant samtalsämne och med ännu fler klockrena kommentarer från "Theo" än jag har utrymme för att återge här.

Fortsättningsvis utvecklar han resonemanget:

Det betyder inte att det inte finns bra deckare. Det finns mästerliga deckare, men faktum är att det mesta är strunt. Och med det mesta går ju bra. Vi är ett samhälle som tycker om att läsa hamburgeraktiga saker. Varför det? Helt enkelt för att vi inte kan läsa något annat.”

Slutligen, på programmets slutfråga om han skulle avråda någon som ruvar på en bra mordhistoria att skriva:

”Det bär mig emot att avråda någon från att skriva. Var och en kan få skriva, men däremot förbehåller jag mig rätten att efteråt säga att det var fel.”

Theodor Kallifatides, kort och gott helskön!


Nyfiken på vår folkkära författare Theodor Kallifatides och hans litterära verk? Läs mer på Albertbonniers Förlags författarpresentation.

foto: albertbonniersforlag.se

fokus bokstavstrend − lek med bokstäver!

foto: Björn Eriksson

Har ni också snappat upp den pågående trenden att inreda och dekorera med bokstäver? Använd dem till stilleben, väggdekorationer, i barnrummet … bara fantasin sätter gränserna för alla bokstavslekar, bokstavligen!

Låt er inspireras av hur ni kan dekorera med bokstäver i hemmet genom Husmusens bokstavsspecial exempelvis. Några av alla fiffiga bokstavsprodukter som finns på marknaden för att göra just detta hittar ni förslagsvis på Perlan Living. Begagnade skyltar och bokstäver kan fyndas på den lokala loppisen, eller via Tradera och Blocket.

Hem och lek med er!

dyrare pocketböcker efter årsskiftet!

Från årsskiftet kommer våra pocketböcker bli dyrare då branschens prisskala justeras upp med två prisklasser. Detta betyder för konsumenten att de pocketböcker som ingår i de högsta prisklasserna blir uppåt åtta kronor dyrare. Vi får alltså pocketböcker med prislappar på över 70 kronor. Det är bland andra förlagen som ligger bakom de påtryckningar som i sin tur lett till höjningen. Deras marginaler har pressats under senare år och med två nya nivåer blir det lättare för dem att få mer betalt. Läs mer här.

Jag förstår förlagen. Det är inte många kronor de tjänar per pocketbok idag. Samtidigt tycker jag som konsument att det är tråkigt. Jag hoppas inte konsekvensen i det långa loppet innebär minskat läsande. Det vore ju riktigt synd när nu folk läser mer än någonsin. Men över 70 kronor för en pocketbok, vars kvalitet lämnar mycket kvar att önska och som blir tryckta på billigaste tryckeriet i fjärran öster på ett papper som luktar utsläpp – det kan jag tycka är väl mastigt och föga befogat. Personligen kan jag tillägga att jag i alla lägen hellre köper en pocketbok än en bok i det ännu sämre formatet kartonnage. Jag avråder verkligen er till att köpa kartonnage om ni vill ha ett bestående verk i er bokhylla. Åter till pocketboken.

Då jag köper flera pocketböcker på en och samma gång – som jag redan innan vet att jag vill ha – är nätbokhandeln ett smidigt och billigare alternativ, men visst kan det hända att jag köper en i bokhandeln med. När jag tänker tillbaka på mina inköp de senaste åren kan jag bara konstatera att sedan 2000 har jag fått ganska bra priser på pocketböcker (genom jobb i bokhandel samt butik som säljer pocket och på senare via nätbokhandel) och då borde jag ju kunna betala lite mer nu istället, eller?

Nej, det kommer jag inte att göra när det gäller pocketböcker. Det hänger inte samman med att jag "kommit undan" med bra priser tidigare, utan snarare med det faktum att värdet för en pocketbok har minskat. Med vilken tidning som helst får man en pocketbok på köpet, genom olika kanaler ges de bort till höger och vänster och på nätet kostar de endast runt 35 kronor styck. Trots att jag är verksam i branschen ser jag till mig som konsument här. Kan jag få det billigare använder jag givetvis det alternativet, hur mycket jag än vill stötta alla inblandade i en utgivning. Mer än 70 kronor, tror inte det.

Men det är min ståndpunkt i frågan, vad säger ni läsare? Skulle ni köpa en pocketbok som kostar mer än det? Är det en avskräckande summa, eller anser ni att det trots detta fortfarande är en prisvärd produkt?

i förkylda tider ... fortsättning

Med anledning av mitt tidigare inlägg om Apotekets reklam för förkylningsmediciner uppmärksammade jag i gårdagens Sydsvenskan en intressant artikel om ämnet. Vi kan där läsa att våra förkylningar är en guldgruva för Apoteket. Deras försäljning av förkylningsmediciner har ökat rejält (med 65 % sedan millennieskiftet) och står för en tredjedel av den totala försäljningen av receptfria mediciner. Läkare varnar nu förkylda svenskar för att de övermedicinerar sig.

Apoteket delar in de receptfria förkylningsmedicinerna i fyra områden: Näsa, hals, hosta och värk. (Detta ger för övrigt svar på varför det är just fyra produkter vi ska köpa för att få boken, en förkylningsmedicin från varje område.) De tre mest sålda produkterna är alla värktabletter: Alvedon, Treo och Ipren. Enligt Apoteket beror den ökade försäljningen på hur samhället utvecklat sig, att det går mot egenvårdande i större utsträckning. Vi är mer medvetna om vår hälsa och har fått större kunskap om våra symptom, menar Apoteket. Kanske tv-reklam numera också gör sitt till försäljningsstatistiken? Nåväl.

Bengt Ljungberg, läkare på Infektionskliniken på Universitetssjukhuset i Lund och ledamot i Skåneregionens Läkemedelsråd, förklarar istället försäljningsökningen med att fler läkemedel har blivit receptfria. Han säger att han i allmänhet är positiv till att folk egenvårdar mer. Det innebär färre läkarbesök, vilket avlastar vården och man undviker att folk får utskrivet antibiotika i onödan.

Men han ser samtidigt faror med en övermedicinering av receptfria förkylningsmediciner. Jag är helt inne på hans linje när han säger:

– Risken finns att ökningen innebär att folk övermedicinerar. Det kan få motsatta effekter. Använder man till exempel nässpray under för lång tid kan slemhinnorna förvärras och överbruk av värktabletter kan leda till magont, säger han.

Bengt Ljungbergs egna råd för den som är förkyld är vila och varm dryck. Än en gång håller jag helt med. För de som eventuellt då undrar om jag någon gång haft en riktig förkylning är svaret: Ja.

Som framgått tidigare intar jag en restriktiv inställning till att ta mediciner. Jag tycker det fungerar utmärkt för mig att avvakta en extra dag, istället för att riskera att ta läkemedel i onödan. Hur ställer ni läsare er till medicinering? Och för att återknyta till just förkylningar; hur skyddar ni er mot dem?

Artikeln i sin helhet hittas även här.

Le Clézio − föremål för läckage?

I ett uttalande av Horace Engdahl får vi veta att han är säker på att Le Clézios namn läckt ut i förväg. Hans övertygelse om detta grundas i den lavinartade ökningen av spelen på Jean-Marie Gustave Le Clézio dagarna före vinnaren tillkännagavs. Spelbolaget Ladbrokes tvingades till att stänga spelet i förtid − något som bara behövts göras en gång tidigare i Sverige.

Så nu har mina funderingar kring hemlighetsmakeriet tagit en ny vändning. Frågan är vem som inte klarade av att hålla tätt?

och vinnaren är ...

Årets Nobelpris i litteratur får Jean-Marie Gustave Le Clézio. Han är en fransk romanförfattare som debuterade med Rapport om Adam 1963. Det stora genombrottet kom sedemera 1980 genom boken Öken.

I Svenska Akademiens motivering beskrivs Le Clézio som ”uppbrottets, det poetiska äventyret och den sinnliga extasens författare, utforskare av en mänsklighet utanför och nedanför den härskande civilisationen”. I exempelvis denna artikel finns mer att läsa för den intresserade.

Jag har inte läst något av honom, ännu. Men som tidigare år lär bokhandlarnas hyllor fyllas av pristagarens alster och då ges möjligheten att läsa en och annan − för lite nyfiken på dem är jag allt.

i väntans tider …

Vem blir årets nobelpristagare i litteratur? På torsdag tillkännages det, av Svenska Akademiens sekreterare Horace Engdahl. Som vanligt är jag spänd av förväntan och har mer eller mindre välgrundade gissningar, eller kanske snarare önskningar.

En fråga jag alltid ställer mig i dessa tider är hur det lyckas hemlighållas? Enligt branschfolk har det aldrig någonsin läckt ut, dem veterligen iallafall. Tydligen har Svenska Akademien kodord på de författare som diskuteras, för att på så vis undvika att förhandsinformation läcker ut. Det köper jag. Men det undviker ju fortfarande inte eventuella ”läckrisker” som kommer från påtryckningar utav omgivningen hos de aktuella författarna. Frågan anser jag vara motiverad, med tanke på att de är hela 18 till antalet och − som jag redan nämnt − alla säkerligen får påtryckningar från flera håll. Hur håller personen ifråga tyst till nära och kära? Jag har personligen inga problem att bevara en hemlighet, men en av den här omfattningen … nja, jag undrar just om jag skulle klara av att hålla tätt? Nu är ju detta inget jag behöver grubbla något närmare på, men dock.

Förra året tilldelades detta åtråvärda pris Doris Lessing, som ni säkert minns. Helt rätt, enligt mig. Det var på tiden, minns jag att jag tänkte när informationen kom till min kännedom. Så vem blir det i år? Jag tillåter mig att spekulera. Tillfaller priset en amerikansk författare månne? Många spekulationer och tankegångar finns, men har Horace Engdahls uttalande om amerikansk litteratur kanske gett oss en verklig hint denna gång? Troligen inte. Jag, med många andra, kommer att ha fel igen − i vanlig ordning. Alltså är allting precis som det ska vara. Det känns tryggt.

idag är jag en vinnare − en bokvinnare!

I samband med bokmässan kom jag av en händelse över en quiz i Sydsvenskan − om just mässan. Döm om min förvåning när jag såg mitt namn idag bland vinnarna! Boken är ingen mindre än den högaktuella Yacoubians hus av Alaa al-Aswany. "Det är ju bara en bok”, tänker ni kanske. Men det är inte så bara för en bokälskare, haha. Jag vinner ju i princip aldrig − och då vinsten dessutom innebär ett tillskott till min lilla bokfamilj ... jag blir bara så löjligt glad! Kunskapen om årets mässa gav mig alltså boken. Nu känns mässmissen inte lika miserabel längre. Jag har ju fått lite plåster på såren, trots allt.


Boken handlar om en brokig samling människor i ett hus i Kairos gamla europeiska stadsdelar. Det egyptiska samhället präglas av långt driven korruption − Gulfkriget pågår för fullt.

Huset, som utgör berättelsens egentliga huvudperson, är en bedagad skönhet. Det uppfördes på 1930-talet och hyste diverse rika och mäktiga, men idag är innebyggarna en heterogen skara och överklassen är sparsamt företrädd. Medelklassen har tagit över många av de finare lägenheterna … Läs mer av Svd:s recension av Yacoubians hus här.

Yacoubians hus har blivit en inhemsk bestseller och troligen ligger mycket av romanens frispråkighet kring sex till grund för detta. Den har tryckts om tiotalet gånger på arabiska och även filmatiserats.

foto: albertbonniersforlag.se

viva España!

Så är då årets stora händelse över, bokmässan i Göteborg. Jag räknar redan ned till nästa års upplaga och den är det inget som kan hindra mig från att vara på plats för. Det har varit fyra dagar av grymt lidande över att inte finnas där bland seminarier och montrar, med hela förlagssverige på ett och samma ställe.

Bland annat missade jag mässans fokus på Lettland och den stora satsning landet gjort på Bok & Bibliotek. En delegation på 100 personer från Lettland gästade Göteborg och genomförde mer än 40 programpunkter. Kulturprogram såsom konserter, poesiuppläsningar och fotoutställningar genomfördes dessutom på olika håll i Göteborg. Även Rumänien och Indien gjorde en gedigen satsning på årets mässa med flera författare som enligt uppgift dragit en mycket stor publik, bland annat Herta Müller och Mircea Cartarescu.

Men som sagt, nedräkningen har börjat. Jag har slutat gräma mig och blickar nu istället framåt. Då ligger fokuset på vårt sydeuropeiska kulturland Spanien. Mycket spännande!

Av Bok & Biblioteks hemsida framgår att målet inte bara är att presentera litteratur, utan också spansk vetenskap och filosofi och att erbjuda ett brett spektrum av spansk kultur. Till Göteborg kommer då ett antal av Spaniens främsta författare, filosofer och kulturpersonligheter för att inleda en dialog med de nordiska länderna, säger Mónica Fernández Muñoz, projektledare och vice direktör för främjandet av böcker, läsning och spansk litteratur vid Spaniens kulturdepartement.

Just Spanien har nog många av oss svenskar en lite speciell relation till, som ett av de mest populära resmål för oss under många år (det var ju i Spanien och Mallorca vårt chartrande en gång tog sin början). För mig klappar hjärtat åtminstone lite extra för Spanien. Semestrande, spanska språk- och kulturstudier samt spansk fotboll är några av anledningarna. Fokus Spanien på nästa mässa alltså − detta ser jag verkligen framemot!

Dessutom firar Bok & Bibliotek 25-årsjubileum och hur det kommer att firas återstår att se, men att det blir en bokmässa utöver det vanliga − det kan vi slå fast. Datumet att anteckna för 2009 års stora händelse är 24−27 september.

Hasta luego!